Ångesten är ständingt närvarande just nu, den vilar alldeles runt hörnet. Lördagen som var blev övermäktig och jag sov bort merparten av dagen.
Sedan kom söndagen och den började okej, men sen…jag bröt ihop fullständigt vid middagsbordet. Jag funderar på varför.
Min doktor sa att det inte hade att göra med min bipolaritet, men då undrar jag vad det har att göra med. Påminn mig om att jag ska fråga honom vid nästa besök (10 december).
Idag var en bra dag och jag blev glad när jag kom till jobbet, som för det mesta, och arbetsdagen flöt på väldigt bra och det följde med när jag gick hem.
Det dyker upp så många frågor hela tiden när ångesten är så här pass nära att ta över kroppen hela tiden. Det är ett heltidsjobb att hålla den borta och jag söker hela tiden distraktioner. Det kan vara allt från att läsa ointressanta artiklar i tidningen till att köra ett grispass på gymmet.
Som ikväll till exempel; 30 minuter på cykeln och sedan försöka maxa på varenda maskin, det får mig att må bra och jag är så jävla nöjd att jag tecknade det där gymkortet i vintras.
Pom po-pom!